Som tävlingsförare i WTCC och STCC reser Duncan väldigt mycket, och det är sällan han har några kompisar hemifrån på läktarna.
Ett undantag var Anderstorp, då hans gamle vän Slavec van der Marel följde med från Rotterdam.
– Vi har känt varandra länge, från tidiga skolår. När sedan Duncan bodde iTyskland sågs vi inte så mycket, men nu brukar vi träffas desto oftare, säger Slavec.
– Vi har många gamla roliga minnen ihop, och förhoppningsvis får vi fler även i framtiden.
Besöket på Anderstorp var hans första någonsin i Sverige – och det lär han inte glömma i första taget!

Slavec är precis som Duncan när det gäller bilar, han gillar de! Samma sak med racing, han gillar det också. Skillnaden är att Slavec inte har någon licens, utan följer racen antingen från publikplats eller via TV/internet.
– Söndagens race var ett av de bästra race jag någonsin sett. Definitivt DET BÄSTA jag var varit på, säger Slavec.
Han fanns på plats bland de övriga i teamet under racet. Kände besvikelsen svida efter kvalet, och kände pulsen stiga vartefter Duncan gjorde sina omkörningar och tog sig från 17:e plats till att bli tvåa!
– Jag fick liksom feber, om du förstår vad jag menar, säger han numera lugnt och sansat.
Då studsade den närmare två meter långa holländaren (med rysk mamma) runt i depån och kramade alla som kom i hans väg.
– Ett veckoslut jag aldrig kommer att glömma! Och något jag gärna skulle vilja uppleva igen…

Han är heller inte sen att berömma alla: teamets hospitality och effektivitet, maten, lukten av bensin och bromsar.
– Det var en härlig racehelg igen ihop med Duncan. Mästerskapet är öppet och både Duncan och Robin är kompletta förare som både kan tänka och köra, så Dick har ett mästarteam, säger Slavec.
– Kanske att Dick ska passa på att sluta avtal med Duncan för nästa år också, så de kan försvara titlarna.
– Det är kanske vågat att säga så, men jag kan väl få drömma…

Nu när det börjar dra ihop sig till slutspurt i STCC ändras tidsschemat. För att publiken ska få se så mycket som möjligt flyttas kval och super pole till söndagen.
– Det är ju då publiken är där så det är väl helt rätt, säger Dick.
Men det finns en baksida.
– Vissa grejer vi gör mellan passen för att optimera bilarna inför racet blir det tuffare att hinna klart. Så blir det. Men det är i alla fall lika för alla, säger Daniel.
– Det blir också snärjigt att hinna ta om hand alla gäster som ska hinna äta och ta plats på läktaren, säger Dick.

Ändå överväger det positiva. De två testpassen blir kvar på lördagen, men kval och super pole flyttas till söndagen. Direkt efter gridshow (11.50 – 12.20) börjar kvalet och omedelbart efter det gör de åtta snabbaste upp om de åtta första startpositionerna.
– Sedan har vi drygt en timme på oss innan det är dags för line up inför racet. Det blir en spännande helg, konstaterar Dick.

Tidsschema STCC Karlskoga:
Lördag 26 Augusti:
13.20 – 13.50: STCC, Test 1
17.10 – 17.55: STCC, Test 2

Söndag, 27 Augusti:
09.25 – 09.45: STCC, Warm-up
10.25 – 10.50: Medåkning
11.50 – 12.20: STCC, Gridshow
12.30 – 12.50: STCC, Kval
12.55 – 13.10: STCC, Super Pole
15.00 – 15.40: STCC, Race, 33 varv

– Jag var oerhört besviken direkt efter racet därför att på Anderstorp var det jag som gjorde ett misstag. Det var lättare att ta motgångar då andra gjorde fel som drabbade mig, säger Robin.
Men efter ett par dagars ”racingbakfylla” är det bara ett som gäller:
– Revansch i Karlskoga!
Han hade en fjärde eller femte plats på gång då han kom farande på den långa rakan. Låste upp ett hjul, och åkte av i sandfållan.
– I det läget försökte jag accelerera för att komma igenom de aggresiva lecakulorna, säger Robin.

Den åkturen kostade 20 sekunder och gav lite extra vikt i bilen eftersom lecakulorna letar sig in i alla tänkbara skrymslen.
– Det var väldigt synd, för annars hade jag fått poäng. Och jag hade verkligen sett fram emot Anderstorp och det började så bra.
– Men sen gick det snett på kvalet och för min del blev det aldrig rakt igen, fortsätter Robin.

Nu kan han ändå se allt det positiva som ändå finns. Han kvalade som 18:e bil, i racet noterade han femte bästa tid. I stort sett efter att endast ha kört bilen i det regn som var under kvalet.
– Skillnaden mellan Duncans race och mitt var att han tog större risker. Med sin rutin klarade han det – på ett strålande sätt!
– Fast jag fick också visa att jag kan fajtas.

Självklart har han också tittat på racet i TV.
– Jag ringde Duncan efter programmet och berömde honom. Han kan inte ha gjort så många sådana där race i sitt liv och det är roligt att vi kan glädjas åt varandras framgångar. Vi pratade också om de race som återstår.
Faktum är att det bara är tre race kvar, och Robin är sjua i mästerskapet.
– De tre som är kvar går på banor där det har gått riktigt bra förut. Där vi redan visat att vi är snabba, konstaterar Robin.
Karlskoga: Där ledde Robin hela föra racet, men föll på den berömda stripen som satt kvar efter däckbytet.
Knutstorp: Där var segern nästan i hamn då det blev närkontakt med en konkurrent.
Mantorp: Senast var Robin tvåa där, och Duncan trea.
– I söndags fick vi belöning i Duncans resultat. På Gelleråsen hoppas jag vara på pallen!

12 100 åskådare fanns på åskådarplats när Duncan gjorde sin fenomenala uppkörning. Hur många som bänkar sig om en stund framför TV återstår att se. Förhoppningsvis många!
– Dick har lovat göra en kopia åt mig så jag får se racet senare, säger Duncan.
Han har återvänt hem till Rotterdam, vilat lite efter resan och hunnit med en joggingrunda.
– Jag mår perfekt! Har nog aldrig gått så lätt att jogga som det gjorde idag.
– Fast det var synd att det inte var fler åskådare när det nu blev ett så kanonbra race, säger Duncan.

Han är van vid både mer, men också mindre publik, vid WTCC.
– Om jag minns rätt var det runt 10 000 i Puebla. Och ibland är det mer än det dubbla, det är olika på olika banor. Däremot har teamen alltid väldigt mycket gäster.

Själv firade han uppkörningen tillsammans med en god vän som för första gången besökte Sverige. Efter racet for de till Göteborg där de åt middag och tog en drink. Sedan väntade hemfärden till Holland.
Under alla sina år som racingförare har Duncan upplevt många lopp. Både de som gått bra, och de han helt glömt.
– Det igår var definitivt ett av de bättre. Det är få som varit så där bra, och nog inte något under så våta förhållanden, säger Duncan.
– Ja, jag gillar när det är vått. Jag trivs då.
Han sticker heller inte under stol med att han kör bättre om trycket ökar.
– Och ibland vinner man, ibland inte…

Om inte Richard Göransson tryckt honom utanför banan hade han kanske vunnit igår.
– Men när jag kom ut i gräset tappade jag fart, och jag såg Robert Dahlgren komma. Så även om jag låg bakom Richard inför nästa kurva så beslutade jag mig för att inte riskera något. Hellre tvåa och viktiga poäng, än inga alls.

Duncan ligger nu trea i mästerskapet, bara nio poäng efter Richard.

– Och elva efter Thed, svarar han omedelbart.
– Poäng som vi ska försöka ta ifatt under de tre race som återstår. Det kommer att bli tufft, men vi ska försöka. Och om vi får till lika perfekta pitstop som på Anderstorp, dåhar vi en god chans, säger Duncan hemifrån Rotterdam.

Två djupa andetag, eller kanske tre. Det var vad Patric Gustafsson tog där han stod på knä i depån. Samtidigt kom Robin infarande och Anders Fors gav signal med skylten så att den gulsvarat BMW:n stannade exakt där den skulle. Bara några sekunder senare kunde Robin åka ut på banan igen, med två nya regndäck på bilen. Och Patric kunde andas ut.
– Idag känns det skitbra. Men direkt efter stoppet var jag inte riktigt nöjd. Jag hade kunnat träffa muttrarna ännu mer direkt, säger Patrik.
Hur lång tid tar det att byta ett däck? Om du har domkraften framme, fälgkorset, tar av muttrarna och sätter dit det nya däcket. Fem minuter?Duncans däckstopp igår tog 31,313 sekunder, Robins 32,553. Inklusive framkörning och biten ut till banan igen. Sträckor som inte får köras i mer än 60 km/h.
– Killarna gjorde ett fantastiskt jobb. Efter allt småstrul som varit lossnade det när vi som bäst behövde det, säger Dick.

Alla team förbereder sina däckbyten minutiöst. Markeringar görs på asfalten, så att car controller Anders Fors kan lotsa in föraren så att bilen placeras på centimetern rätt. I det läget har Daniel Rahm och Patrik Gustafsson ”bara” att sätta dit muttermaskinen över muttrarna på fälgen och skruva loss. Ett arbete som startar direkt bilen stannat, samtidigt som Niklas Tufvesson kör in lansen och trycker upp bilen i vädret.
– Jag tog de djupa andetagen för att försöka få ner pulsen lite. Det hänger så mycket på stoppet, och den här gången kändes det viktigare än någonsin att få till det, säger Patrik.

Förut var det Anders som signalerade när jobbet var klart och dags att ta ner bilen igen. Nu tar han och Niklas hand om de hjul som tas av, så att Daniel och Patrik kan koncentrera sig på de nya som ska skruvas fast. Niklas ska också hinna med att riva bort sidomarkeringarna som visar att bilen varit inne och bytt däck.

De fem muttrarna klistras fast på fälgen i god tid innan däckstoppet, allt för att ingen ska tappa någon mutter som riskerar att rulla iväg.
– Det är lätt att missa ändå, även om vi har absolut bästa utrustning, säger Patrik.
Hylsorna har ett större glapp, så att det ska gå snabbt att trä de över muttrarna. Sedan är det bara att träna…

– Vi har övat mycket och hittat rätt. Nu är det bara att köra på och jag tror vi kommer att vara snabba framöver, säger Anders.

– Och klart att självförtroendet ökar när det går bra, säger Patrik.

I samma ögonblick som Patrik och Daniel sträcker ena armen i luften, vilket är signalen för att de är klara, drar Niklas ur lansen och bilen studsar ner på asfalten igen.
– Förut signalerade jag till Niklas, men det tar bara tid. Istället håller jag utkik så att ingen annan bil är i fastlane, på väg in i depån. Skulle det bli trångt håller jag bilen kvar, säger Anders.
Men oftast väljer WestCoast Racing att göra sena däckbyten, bland annat för att få ha depån för sig själv.
– Vi har bara runt tolv meter till vårt förfogande så det är trångt, jättetrångt, säger Anders.
Och bråttom. Däckbytet är en tävling i tävlingen, team mot team.
– Den här gången vann vi dubbelt i depån. Tack vare ett perfekt depåstopp tog vi en konkurrent där, och Duncan kom ut i det närmaste jämsides med Göransson. Killarna gjorde ett kanonjobb, avslutar Dick.