– Det märks direkt om det är ett bra eller dåligt stopp, säger Robin.
– Men man får aldrig ge upp för det, även om jag kände mig uppgiven just då.
Enda plumpen i Robins protokoll för året är på Anderstorp då han åkte av. I övrigt har han varit strålande. Idag var han som sämst trea i warm upen, och trea efter starten i racet. Men han var snart på andra plats och jakten på ledande Richard tog vid. Sedan var han om flera gånger, även om det i ärlighetens namn ska sägas att Rickard var den som ledde mest. Och trots att effektminskningen efter att grenröret gått av, tappade han nästan ingenting på Richard. Och det var Robin som satte snabbaste varv.
– Vi var överlägsna, och det är klart man undrar om vi jagat guld idag istället om vi vunnit premiären, säger Robin.
– En säsong som började shit. Och slutade – shit, konstaterar Dick.

Finalen blev en mardröm. Robin var korta stunder i ledningen, men vad spelade det för roll när grenröret gick av och en mutter skar så att däckbytet tog på tok för lång tid. Istället för seger fick Robin åter igen finna sig i att sluta ett race besviken. Han körde strålande, men omständigheterna straffade honom ändå med en sjunde plats.
– Ja vad ska jag säga. Just nu känns det alldeles åt helvete…

Dick är som alla andra – tystlåten. För återigen gör Robin ett kanonrace, han hängde till och med riktigt bra med Richard trots att den gulsvarta BMW:n morrade rysligt dovt sedan någonting hänt med grenröret.
Innan det brölet startade han RObin underbara figheter med Richard. Flera gånger byttes de åt i ledningen – helt schysst – och Robin fick i alla fall känna på att ligga i ledning några korta stunder.
Sen startade brölet och han borde ha rasat genom fältet på grund av förlorad effekt. Men inte, Robin bet sig kvar och vi var alla strålande lyckliga.

Den här säsongen har dock inte varit någon lyckosam sådan. Så när Robin beordras in för att byta däck efter 23 varv är det klart att det krånglar. Ena muttern till vänster framhjul sitter fast, ohjälpligt fast. Daniel sliter som ett djur, och det är klart den lossnar. Men alldeles för sent.
– Helvete, och en massa liknande uttryck är det enda som hörs – från Robins pappa.

I mål är Robin sjua istället för på pallplats. Igen!
– Det kunde vart bättre, säger Robin.
– Det kan man lugnt säga, säger Dick.

Duncan startade från fjortonde ruta och körde upp sig fyra placeringar. Ingen tröst en sådan här dag när mängder med åskådare fyllde läktarna, kungen var prisutdelare och vi hade över 400 gäster.
– Men det är så det är med racing. Ibland vinner man, ibland inte. Idag såg det ut som vi skulle göra det, men återigen får vi uppleva att det svänger fort i den här branschen, säger Dick.

Resultat Grande Finale:
1. Richard Göransson
2. Calle Rosenblad
3. Tomas Engström
4. Thed Björk
5. Fredrik Ekblom
6. Robert Dahlgren
7. Robin Rudholm
8. David Björk
9. Alexander Storckenfeldt
10. Duncan Huisman
11. Mattias Andersson
12. Jan Nilsson
13. Nicklas Karlsson
14. Hans Simonsson
15. Joakim Frid

Robin i första led bredvid Richard!
– Jo, det är lite nervöst, erkänner Dick som vankar fram och tillbaka redan nu. Helst vill han inte säga någonting annat än:
– Bra jobbat Robin!
Richard Göransson står i pole position när starten går 15.00 och bredvid står Robin. I ledet efter står Robert Dahlgren och Calle Rosenblad – tre BMW av de fyra främsta med andra ord. Tredje led kommer att innehålla Fredrik Ekblomd och Thed Björk, och i fjärde ska Tomas Engström och Johan Stureson stå.

Duncan misslyckades återigen i kvalet. Faktum är att han inte kvalat in till superpole en enda gång i år.
– Mmmm, det är lite frustrerande, erkänner Dick.
Allt medan Duncan går undan, besviken på sig själv och absolut inte sugen på att prata med någon. Vi får hoppas att han återigen kan göra en ”Anderstorpare”. För nu står han i sjunde led när starten går.

Resultat Superpole:
1. Richard 1.21,305
2. Robin 1.21,368
3. Robert 1.21,395
4. Calle 1.21,511
5. Fredrik 1.21,538
6. Thed 1.21,612
7. Tomas 1.21,751
8. Johan 1.21,940

– Bra jobbat!
Den självklara kommentaren Fredrik har när han tar emot Robin i bandepån och öppnar bildörren.
– Bra jobbat! säger också Dick.
– Robin har haft pacen här hela tiden. Det känns bra, fortsätter Dick.

Följande åtta kör Superpole: Robin (snabbast i kvalet), Robert Dahlgren, Richard Göransson, Fredrik Ekblom, Tomas Engström, Calle Rosenblad, Thed Björk och Johan Stureson. Start som vanligt i bakvänd ordning.
Duncan slutade dessvärre utanför de åtta – på en fjortonde plats.

Gridshow var välbesökt idag. Det känns som om vädergudarna är med oss för det är mycket folk överallt! WCR har över 400 gäster här idag, och de ska snart få se ett kval som vi hoppas mycket på.
– Jag tänker ta mig till superpole idag, säger Duncan.

Några som redan tagit sig till WCR:s tält är också Svenska Bilsportförbundets gäster. Det är andra året i rad som ett sådant besök är inbokat.
– Det är alltid roligt när andra uppmärksammar oss och vill ta del av det vi gör. Och Svenska Bilsportförbundet är vi ju alla en del av, säger Dick som tog emot och under cirka tio minuter berättade om WCR.
– Det är alltid en extra krydda för våra gäster att komma innan för avspärrningarna och nära något team. Att inte bara få titta, utan också får höra och kanske känna, säger Magnus Öhrström, marknadschef på SBF.

Nu är det som sagt snart dags för kval. I stort sett är hela teamet på plats i bandepån och pulsen börjar öka. Vi återkommer naturligtvis med mer information direkt efter kvalet.